Sofia – Naturens ljus

Kom till mig och bli upplyst, och dina operationer kommer ej att vara förvirrade; alla som åtrår mig skall uppfyllas av min rikedom. Kom barn, lyssna på mig; jag skall lära er Guds vetenskap.

Vem är vis och förstår detta, om vilken Alphidius säger att vuxna och barn går dagligen förbi henne på gatorna och på öppna torg, och hon trampas ned i gyttjan av dragdjur och boskap? Och Senior säger: Intet är mer simpelt i uppsyn än hon, och intet är dyrbart i naturen än hon, och även Gud har förordnat att hon inte kan köpas.

Det är hon som Salomo valde att ha istället för ljus, och bortom all skönhet och hälsa; han jämförde henne inte med någon ädelstens dygd, ty i hennes åsyn är allt guld blott som sand och silver som lera; och detta är inte utan anledning, för att vinna henne är bättre än handelsvaror av silver och det renaste guldet. Hennes frukter är mer dyrbara än alla världens rikedomar, och intet som kan begäras kan liknas vid henne. Dagars längd och hälsa är i hennes högra hand och prakt och oändliga rikedomar i hennes vänstra. Hennes vägar är sköna och lovvärda operationer, varken anskrämliga eller ogynnsamma, och hennes stigar är skärskådade och ej hastiga utan sammanbundna med uthållighet och dagslånga mödor. Hon är ett livsträd för de som håller fast vid henne, och ett ofelbart ljus.

Välsignade äro de som bevarar henne, ty Guds vetenskap skall aldrig förgås, som Alphidius bär vittnesbörd om, ty han säger: Den som finner denna vetenskap skall alltid ha den som rättmätig föda.

/Husalkemisten 2010-06-14 (översatt från Aurora Consurgens)