En Venusiansk afton

Här följer en resumé av årets tredje alkemiska salong som vi krönte vårterminen med. Temat var Venus sköna hemligheter och musan Terpsichores diktkonst och dans, där vi med hjälp av Ariadnes röda tråd tog oss in i själens och bergets innersta för att uppenbara det flammande röda hjärtat. Salongen leddes av Katarina, Tommy och Erika, med vacker musik av Björn (flöjt/tvärflöjt) och Sigvard (flygel).

Rebis, som hermafrodit, föds ur de två bergen, de som är Merkurius och Venus.

De gamle kallade denna tvillingvarelse rebis,
vars kropp är manlig och kvinnlig, androgyn.
Den föddes på tvenne berg, så sägs det,
Hermafroditen som Venus föddes åt Hermes.
Förakta ej dess båda kön, ty man och kvinna,
som är en och densamma, kommer att ge dig konungen.

Välkomstmusik
Ballet 268 ur Terpsichore av Michael Praetorius (1571-1621)

 Trubadurens välkomsthälsning
Åkallan av den himmelska modern (St Bernhard av Clairvaux Mariadikt)
Åkallan av Venus lidelse (Bernart de Ventadorns glödande hjärta)

 Ariadnes legend
Legenden i allmänhet, dess alkemiska betydelse och uppsökandet av den röda tråden
Musik: Overtur till Venus and Adonis av John Blow (1649–1708)

 Musans inträde och sång
Rosen av Edith Södergran, tonsatt av Katarina Falkenberg och Ingela Karlsson

 Labyrintens best
Meditation att söka upp sin inre best, manifesterad som tvivel, hat, hopplöshet och rädsla.

 Venuseldens alkemi
Kort föredrag om dess viktigaste tematik, såsom filosofernas eld – hemligheternas nyckel:
Venus – kärlekselden, vattenanden
Mars – livselden, eldsanden
som tillsammans skapar kärlekseldens tinktur
följt av
Musik: Fuga-Epigram 23 ur Atalanta Fugiens av Michael Maier (1568–1622)

Guld regnar ned, när Pallas föds på Rhodos och Solen ligger hos Venus.

En underbar berättelse, så låter grekerna oss tro,
firas av folket på Rhodos;
de säger att ett gyllene regn kom från molnen,
när Solen i kärlek förenade sig med cypriotiska Venus.
Så, när Athena bryter sig ut ur Jupiters huvud,
kan guldet regna i sitt kärl likt en regnskur.

Åkallan av hjärtat och den ringlande ormen

Vi åkallar Dig, den tidlöse utan begynnelse;
Du som skapade jorden och himlarna;
Du som skapade natten och dagen;
Du som skapade mörkret och ljuset.
Du är Osorronophris,
som ingen människa någonsin har skådat.
Du är IABAS. Du är IAPOS.
…

Hymn till Venus

 Naturens drottning, du hvars rökverk brann
På Cyperns altar, som med dufvors spann
I sagans målning genom rymden ilar!
Med bifall lyssna till min harpas röst,
Du himlaburna vid hvars hulda bröst
Den unga Eros hvässar sina pilar!

Hur skön i drömmen för min blick du står!
Din slöja väfves af den unga vår,
En krans af stjernor kring din hjessa brinner.
Din purpurkind är morgonrodnans brand,
Din fackla solen, Amfitrites hand
Vid månens sken din silfvergördel spinner.

När hafvet myser, vintren flyktat har,
När forna dansar vestan återtar,
Och liljan känslig står i glädjetåren,
Det är, o Venus, det är du som ler:
Ty himlen stiger i din brudsäng ner,
Din gröna brudsäng, blomsterströdd af våren.

Sitt rökverk offrar nattviolers dal,
I eken tonar skogens näktergal,
Sin harpa slår i lönnens skuggor Näcken
Och fältens hjordar under dans och språng
Din högtid fira, skalderna till sång
Din stjerna vinkar genom glesa häcken.

Ty hopen fåfängt i din brölloppsskrud
Du uppenbaras, himlens rena brud!
Blott skalden, lyft på sångens gyllne vingar,
Omsväfvar rusig dina trollbehag.
Så purpurfjärilen på vårens dag
Kring dalens rosor far i vida ringar.

Men se, gudinna, bildad af din hand,
I myrtenskuggor vid en källas rand
Bland liljor sitter rosenkrönta tärnan.
Din ljusa afbild hon på jorden är:
Som du på kinden morgonglans hon bär,
Och ögat tindrar som din aftonstjerna.

När herden smyger till dess nektarbarm,
När tärnan lindar kring hans hals sin arm,
Och ljuft förente deras kyssar brinna,
Den sälle älskarn njuter af den fröjd
En försmak som beskärs i himlars höjd
Olympens söner i din famn, gudinna!

Att i ditt tempel nöjets segersång
Jag ock fick höja, äfven jag en gång
Med glädjens rosor af din hand bekrönas!
Är jag på jordens vida rymd, o ve,
Den ende, ende då bland skarorne,
Hvars mulna dagar ej af dig förskönas?

Ej skalden länge här på jordens strand
En främling irrar. Snart till högre land
Hans ande, vingad, flyr ur lifvets öcken.
De sköra trollglas krossas dock en dag,
Som återstråla dina skönhetsdrag,
Och tingens former fly som morgontöcken.

Må jag ej, fängslad af din himlaglans,
För jordens rosor byta bort den krans
Af gudastrålar himlen mig besparar.
Må af din moder, Venus Urani,
Den andeskönhet mig förklarad bli,
Som du på jorden typiskt uppenbarar.
(Av Stagnelius)

Venus och Eros
Musik: La Bourré 32 ur Terpsichore av Michael Praetorius (1571-1621)

Legenden om riddaren vid Venus berg
Musik: Ouverture inför Venusberget i Tannhäuser av Richard Wagner (1813-1883)

 Det Olympiska tornet
Den inre resan från berget ut till det Olympiska tornet.
Musik: Nymfernas sång ur Christian Rosenkreuz alkemiska bröllop, tonsatt av Katarina Falkenberg

Nymfernas sång ur Christian Rosenkreuz alkemiska bröllop

Av allting här i livet är Kärleken förnämst.
Den blev av Gud oss given och står Hans väsen närmst.
Låt oss så för kungen sjunga, och låt hela havet klinga.
Vi frågar, svara du!

Vad var det som gav oss livet?                       (alla) Kärlek.
Och vad har oss nåden givit?                         (alla) Kärlek.
Och huru föddes vi?                                     (alla) Av kärlek.
Vad kan vi ej undvara?                                     (alla) Kärlek.

Vad föder och bär oss?                                                  Kärlek.
Vad fostrar och när oss?                                               Kärlek.
Vad får vi alla dagar?                                                     Kärlek.
Vad giver vi tillbaka?                                                     Kärlek.

Vad övervinner allt?                                             Blott kärlek.
Hur söker vi den själva?                                       Med kärlek.
Hur skapas gärning ren?                                 Genom kärlek.
Hur bliver två till en?                                                    I kärlek.

Tornets tre första nivåer
Etablerandet av Luna, Merkurius och Venus

Elixirets konsekrering och konsumering
Musik: Bär mig som ett sigill vid ditt hjärta av Katarina Falkenberg och Erika Dickmark

Hermes och Afrodite föder hermafroditen
Musik: Fuga-Epigram 38 ur Atalanta Fugiens av Michael Maier

Konsekrering av boken Hjärtats alkemi

Till ljusa och mörka Venus konsekrerar jag dig, o helga bok,
Venus horn är ditt namn.
Vars kraft är känd av underjordens alla besökare.
O Anael, mäktige olympiska prins!
Jag ber dig ödmjukt att stärka denna volym, renad i din källa till evig ära.

Det flammande hjärtat och den röda tråden
Musik: Love song: The Maid that´s made for Love & me av Comte de St Germain (68000 fKr – idag)

Ett stort, innerligt och hjärtligt tack till alla som med närvaro och engagemang deltog i salongen!

/Husalkemisten 2012-06-05