Husalkemisten har liksom miljoner människor runt om i världen sett filmen Avatar och förstår precis varför Vatikanen mår dåligt. Inte för att naturen dyrkas som de säger, utan för att Avatarerna tillber ”naturen ljus” och Livets träd – Eywa – som så uppenbart gestaltar Urmoder Sophia, Guds feminina sida. Denna heretiska lära utgående från Maria Magdalenas lära om Kärlekens Kyrka, har herrarna i Rom försökt krossa under två tusen år… Men det goda vinner alltid som vi vet och nu är Gud Moder tillbaka starkare än någonsin förut. Så vad är då problemet kan man undra? Jo, de goda! För de goda är så goda att man är ”sig själv nog”. Även denna problematik belyste Avatar på ett strålande sätt. Avatarerna vara nära att utrotas när de olika grupperna inte kämpade enade mot de maktfullkomliga skövlarna. Svartsjuka, avundsjuka och maktfullkomlighet splittrade inom gruppen och de olika grupperna kommunicerade inte heller med varandra.
På samma sätt är det i Stockholm, i Sverige och vidare ut över jorden i andligt praktiserande grupper. Alla vill se sig som kungar och drottningar i sina egna små riken men de är alla för små för att ett paradigmskifte mot en helare värld ska kunna infinna sig. Och när alla dessa småkungligheter sätter sig själva och sin gruppering på en piedestal, eventuellt blandat med en upplevelse av misslyckande och ensamhet då gruppen/läran ej tilltalar en större skara människor, så föds avundsjuka och illvilja även mot dem som jobbar för samma sak. Så vad kan vi göra? Ja, det är enkelt, men ändå för människan så svårt. Vi måste lämna våra sårade egon, misshandlade av eoners oförätter och övergrepp och gå samman och känna våra hjärtan läkas när vi tillsammans tjänar skapelsen. I mötet med varandra kommer tron att det vi gör har någon betydelse och med tron kommer hoppet och så det största av allt – kärleken. De olika samhällen i Avatarfilmen går samman och enhetens kraft kan som sagt uträtta mirakel.
Husalkemisten sänder härmed ett upprop till vänner och ovänner, alla ni som med era hjärtan i hand söker heliggöra vår skapelse, kom låt oss verka tillsammans!
P.S För lite alkemisk förkovran läs gärna vad René Guénon skrivit om kopplingen mellan Avatar, urägget och hjärtat:
http://www.studiesincomparativereligion.com/Public/articles/The_Heart_and_the_World_Egg-by_Rene_Guenon.aspx
Husalkemisten 2010-02-03
Då mycket av en alkemists arbete sker i ensamhet och avskildhet är det alltid roligt att då och då öppna upp en port mot den yttre världen tillsammans med likasinnade människor. Har således haft nöjet att uppleva Akademins två första publika evenemang detta år, där inre och yttre världar vävdes samman i universums dans.
Först av stapeln firades en gnostisk mässa i Valentinsk anda, ledd av Tau +T Westlund, där det alkemiska opuset upplevdes och manifesterades genom den liturgiska akten. Det katastrofala lidandet på Haiti var fokus för förbönen och sattes i ett större perspektiv genom den gnostiska myten och Sophias fall och längtan efter återförening, och mänsklighetens uppvaknade medvetande efter en urtidssömns dvala. Kollekten gick oavkortat till offren i Haiti.
Därefter belyste Katarina Falkenberg historien och myterna kring gudinnan Maria Magdalena, och varför dessa är så högintressanta för alkemin. Den röda tråden ledde oss från Sophia, Isis, Miriam – Moses syster som kallades Maria Profetissa, Drottningen av Saba, Maria Jesu moder, Maria Magdalena – Jesu följeslagerska, Maria Jesu syster och slutligen till Sankta Sara i Sainte Maries de la Mer och den heliga färden genom Frankrike. Även en lekmannaalkemist kunde omöjligt undvika att förstå betydelsen av de alkemiska nycklarna kring prima materian och ljuskroppens skapande. Maria Magdalena var uppenbarligen både alkemist och profetissa för den konungsliga konsten!
/Husalkemisten 2010-01-29
Ja, kära läsare varför ska då en tvåtusentalets alkemist egentligen skriva en blogg eller en artikel eller en hel bok för den delen? I söndags vaknade jag med brännande huvudvärk och insåg omedelbart att det berodde på att jag inte förvaltat min skrivarådra under julens välbehövligt sköna och vilsamma ledighet. Det finns en magisk skiljelinje när Hermes skaparkraft inte har använts på ett tag, och då den plötsligt omvandlas till det merkuriala drakgiftet som äter upp en inne från. Denna morgon var just en sådan morgon…
Jag fick (som så ofta annars och som stärker min tro, mitt hopp och min kärlek till denna planeten med dess brokiga invånare) kaffe på sängen och läste SvD. Jag ögnade igenom tidningen och fann en artikel om en man, Greg Mortenson, som vigt sitt liv åt att bygga skolor till flickor i Afghanistan. Hans stora patos för dessa unga flickor som sade att de var beredda att trotsa döden för att få gå i skolan, ingav mig livsmod. Han sade dock att talibanerna tyvärr rev några av skolorna, vilket fått honom att undra över varför dessa stora, starka och skäggiga män var så rädda för dessa små flickor och för att de skulle lära sig läsa och skriva. Han gav i artikeln själv svaret på sin fråga: ”Jo, för att pennan är mäktigare än svärdet!” Än en gång fick jag en anledning att skriva och jag påbörjade min planerade artikel om Maria Magdalena, där jag ställde mig frågan: Vad är det med denna gudomliga kvinna som får människor sedan begynnelsen av vår tidsräkning att både gå i döden för henne och att döda de som helgar henne? Allt eftersom jag skev lade sig den brännande smärtan i mitt huvud. Drakelden fick istället mina ord att brännas ned på datorns uppslagna skärm.
Jag tackar dig Gud, för att du givit oss Hermes Thoth – alkemins men också skrivkonstens urfader. Jag tackar dig för att du givit oss ordet, ordet som befriar…
/Husalkemisten 2010-01-11
Alkemiska Akademin erbjuder alkemiska föreläsningar, utbildningar, resor, konsultationer, mässfiranden och vigslar. Välkommen att ta del av alkemins starka symbolspråk.
