Månadsarkiv: juli 2017
Maria Magdalenas smörjelse
MARIA MAGDALENAS HELIGA BALSAM
Nu är tiden äntligen inne för att återigen börja preparera Maria Magdalenas heliga smörjelsebalsam! Detta Sainte Baume som skapas i gudinnans retort och som låter det som var dött transformeras till att åter få liv! Likt livets träd… En transfigurationsolja som arbetar med eterkroppens matris!
Genom böner, hymner och allehanda helande örter börjar jag med att låta en olja infuseras av de krafterna som sedan kommer utgöra grunden för fortsatt alkemiskt arbete.
Marias balsam är en av de absolut mest efterfrågade produkterna i Alkemiska Alademins sortiment och själv vet jag knappt hur jag skulle överleva detta jordeliv utan denna smörjelseolja.
Jag gör balsamet ibland som smörjelseolja och ibland som salva och ibland både och…
Vi får se vad Maria Magdalena har för inspiration denna gång!
Ofta brukar vi befinna oss i Frankrike vid denna tidpukt på sommaren och utforska och uppenbara Maria Magdalenas och den heliga familjens tradition. I år är vi i Sverige och det är ändå fantastiskt skönt att vara på landet och njuta av det livgivande Viriditasljuset och göra alkemi i både natur och människoriket.
I Frankrike besöker vi ofta kyrkor som förmedlar den hemliga läran kring Maria Magdalena och den heliga familjen men även här nära landet finns en mycket fin kyrka i Ösmo med målningar av bla Albertus Pictor. Vad sägs om Maria Magdalenas himmelsfärd… Manna från himlen… riddaren och jungfrun… Jesus i sin återuppståndelsekropp och Sophia med barnet klädd i solen och stående på månskäran som hämtad ur Apokalypsen.
Låter även dessa ikoniska bilder från besöket i Ösmo kyrka under gårdagen bringa sin mystika kraft in i dagens fortsatta arbete med balsamet. Maria Magdalenas smörjelseolja skapas för att söka hela matrisen som vår eterkropp utgör och tillsammans med astralkroppens transformation genom Maria Magdalenas alkemi, skapa transfigurationskroppen. I det alkemiska opuset är det arbetat med änglakroppen! Avancerad mänsklig alkemi med andra ord!
Nu väntar Bain Marie – eller Marias vattenbad som fått sitt namn efter alkemins urmoder Maria Profetissa… Vi möter henne på konstens eller alkemistens tarotkort i The Alchemical tarot.
Oljan har stått i urmoderns altare under fullmånens sken…
Örtalkemisten växlar balsamberedningen med att fixa i örtlanden och införskaffa lite fler örter i örtgummans örtagård. Ett uppfriskande bad i Östersjöns 17 gradiga vatten och Sagas utsökta smultronpaj stärker och bringar gott till processerna!
Maila katarina@alkemiskaakademin.se om du vill beställa per post nu under sommaren då vi har semesterstängt! ❤️
Sophia som den alkemiska sjöjungfrun
I alkemin möter vi även Sophia som sjöjungfrun eller som sirenen Melusina ur vars bröst visdomens mjölk och hjärtats röda elixir flödar. Hon är en merkurial aspekt bortom gott och ont och för att få ta del av hennes gåvor måste vi först ha förförts av hennes sång som lockat oss ner i Urmoderns djupa hav. Där väntar skatter för den som klarar detta kaotiska vatten men annars ond bråd död eller sinnets upplösning.
I kabbalan kan vi se motsvarigheten i kunskapsbrunnen DAATHS sefira på Livets träd. Brunnen är också en port ner i avgrunden, som är ett resultat av det fall som en gång skedde. I och med fallet förlorade vi tillgången till Livets träds krafter i sin helhet och blev dödliga. När vi söker återta vårt förlorade paradis måste vi åter överbrygga den avgrund som skiljer de högre världarna från de lägre och det sker när vi vandrar prästinnans stig på Livets träd som förbinder TIFARETH och KETER.
Alkemisten som fallit ner i brunnens mörka kaos förlorar sig lätt i gudinnan Mayas illusoriska väv. På samma sätt kryper pilgrimen runt på sina knän i Chartres labyrint. Men genom att möta sitt inre odjur och sina rädslor djupt nere på botten av sitt väsen, når man till slut fram till centrum, till centralsolens hjärtpunkt där alla illusoriska dimslöjor löses upp.
Likt Theseus, som enligt legenden dödade odjuret Minotaurus i mitten av labyrinten och sedan med hjälp av Ariadnes röda tråd hittade ut ur labyrintens skengångar, kan människan med hjälp av Ariadnes röda kärlekstråd finna utgången och stiga upp ur Urhavets urkaos – massa confusa.
Inom alkemin ser man det som att man tvinnar livets och dödens ödestrådar och när man har uthärdat det tillräckligt länge så börjar man till slut se väven, själva skapelsens matris. När matrisen blir synlig kan vi också bli delaktiga i vårt eget livsöde för vi arbetar då tillsammans med den gudomliga försynen. Med hjälp av Ariadnes röda tråd spinner vi vår verklighet kring vår realiserade mittpunkt – vårt Själv och vårt sanna jag – och kastas då inte runt i ödeshjulets periferi.
Vi häver alltså ödesgudinnornas verkan genom att vandra in labyrintens centrum där guldet, skatten eller det realiserade Självet uppenbaras. I sin hand har man då visdomens salt som i alkemin både symboliserar den visdom som man får genom livserfarenhet och den eftertraktade saltkroppen varigenom medvetandet kan transcendera materiens slöjor. Den alkemiska metaforen gestaltar det som att man då får smaka visdomens mjölk ur sjöjungfruns eller Sophias fylliga bröst. Gudinnan Sophia som först uppenbarade sig i sin svarta och neddragande aspekt som Maya eller Melusina byter då skepnad och framträder i sin närande och moderliga aspekt som den Röda Sophia som när filosoferna – de som älskar Sophia. Hon bjuder på sitt visdomselixir till den som vågat träda ner och in i sitt eget djupaste mörker för att där erhålla skatten och den egna gyllene essensen.
Tempelprästinnan 2017-07-15