Dundret – det perfekta medvetandet

Jag sändes fram i från kraften, och jag har kommit till dem som återspeglat mig, och jag har blivit funnen bland dem som sökt efter mig. Titta på mig, du som återspeglar mig, och du åhörare som hör mig. Du som väntar på mig, ta mig för dig själv och förvisa mig inte från din syn. Och låt inte din röst hata mig, inte heller din hörsel. Var inte ovetande om mig någonstans eller vid något tillfälle. Var på din vakt! Var inte okunnig om mig.

För jag är den första och den sista. Jag är den ärade och den försmådda. Jag är horan och den heliga. Jag är hustrun och oskulden. Jag är modern och dottern.

(—)

För jag är kunskap och okunskap. Jag är skam och djärvhet. Jag är skamlös. Jag är skamsen. Jag är styrka och jag är rädsla. Jag är krig och fred. Uppmärksamma mig. Jag är den som är vanärad och den största.

Översättning K Falkenberg

Tempelprästinnan 2013-11-26

Den sjätte modulen på Prästinneutbildningen fullbordades i helgen!

Vi fördjupade oss i katarernas, tempelriddarnas och trubadurernas traditioner samt uppenbarade gemensamt den heliga graalen genom imagination. Hildegard av Bingens musik och läkekonst vävde samman dessa fantastiska rörelser under högmedeltiden och förde oss fram till Prästinnans kall i dag såsom varande ”världens ljus”.

 Se och hör Hildegard av Bingens visioner här:

Grundläggande rituallära i teori och praktik genomfördes också till vår glädje med expertis från Alkemiska Akademin.

Vi arbetade också med att öppna upp arbetet inför slutceremonin och alla deltagare hade bringat med sig eget material – flera egna verk – som vi inspirerat arbetade med intill sista timmens sammanfattning genom gudinnnan Isis kärlek och alkemi.

Vilken kreativ och kraftfull helg i Sophiasystrarnas tempelgraal!

Tempelprästinnan 13-11-25

Den heliga Graalen

Sophiatemplet preparerar inför helgens modul 6 på Prästinneutbildningen! Tema för helgen är Den heliga graalen, trubadurernas och katarernas era samt gudinnas tre olika färger/uttryck/ansikten. Underbara arbeten genom inspiration och transformation är att förvänta! Ser fram mot att mötas i vår gemensamma graal igen!

Invokation till graalens änglar

Graalens änglar motsade sig konflikten mellan ljus och mörker och vakade över graalen som den ursprungliga en och helheten. På samma sätt önskar vi i dag förena ljus och mörker i den gudomliga livmodergraalen hos Moder Gud.

Vi kan så fylla vår bägare med kärlekens förenande urkraft. Den ovillkorliga kärlek som enar och accepterar allt också det som vi för stunden inte upplever som gott eller angenämt. Kärleken är den enande kraft som flödar ur graalen och som gör oss hela och till ett med oss själva och skapelsen i stort.

Vi kommer under helgen också fördjupa oss i Isis alkemiska tradition och låta henne stå modell för Gudinnans tre aspekter eller klädnader. Alltid både storslaget, existentiellt och underbart att arbeta med Isis och gudinnesystrarna längs med Prästinnans väg!

Tempelprästinnan 2013-11-19

Det blev en galen men helig afton i går på Sophiatemplet!

Vi gick ut hårt och ökade sen…

Livets och Dödens ormar i Paradisets träd härbärgerades under våra fötter för att sedan tvinnas längs med staven och ryggraden som den heliga djedpelararen.

Gudinnetjänsten öppnade med en annorlunda vuxensaga som gestaltade hur Rödluvan kom till jorden och transformerades till oraklet och hur  vargen som den mörke ängeln blev till lammet som öppnade de sju inseglen.

Alla fick sedan liksom dåren begrunda sitt mål i livet och oraklet profeterade hur vi skulle finna vägen dit och inte synda dvs.”missa målet”.

Därefter öppnade vi alla upp portalen till det kreativa urkaos där galenskap och helig poesi flödade ur alla munnar och allas själar – helt fantastiskt – för att slutligen röra oss in mot stormens stilla öga och unisont deklamera Visdomens juvel.

Därefter vaknade Dundret – det perfekta medvetandet i en galen och vidunderligt helig skepnad:

För jag är kunskap och okunskap.

Jag är skam och djärvhet.

Jag är skamlös; Jag är skamsen.

Jag är styrka och jag är rädsla.

Jag är krig och fred.

Uppmärksamma mig.

Jag är den som är vanärad och den stora.

Avslutningsvis drack vi heligt elixir till hjärtats heliggörande: Svarta Madonnan, Enhörningen, Det alkemiska bröllopet och Akademins egen absint.

Tack till er alla som var med och bidrog med ert hjärtas längtan och er kreativa urkraft! Kunde inte ha önskat oss en härligare grupp!

En galet stor och helig kram från Rödluvan/oraklet och vargen/lammet!

Utdrag ur Rödluvans transformation från gudinnetjänsten

Det var en gång ett väsen som levde i den höga etern i ovan och bar vingar likt en ängel. Detta väsen levde i endräkt och i kärlek. Men så vid en given punkt infann sig en plötslig längtan… en längtan efter att få uttrycka denna kärlek – en vilja att älska och bli älskad.
En röst hördes då i ovan:
– Det du söker finner du på jorden långt där nere. Det tyngsta klotet som i rymden vandrar.
Det av eros uppfyllda väsendet beslöt sig så för att stiga ner och söka denna kärlek. Det enda pris som fanns att betala var förlusten av de gyllene vingarna.

Men i gengäld skulle det ges en ny klädnad, i den rödaste sammet och med en magisk luva.

Och vid nedstigningen på jorden fick hon därför namnet rödluvan….

(hopp i sagan)

…Men så en dag har Rödluvan helt enkelt fått nog av kaos och rädsla och bestämmer sig för att konfrontera det hemska odjuret och när Vargen kastar sig fram…

– Aaargh! Rödluvan vänder sig om och ser in i odjurets ögon.
I vargens mörka ögon ser hon sin egen djupa sorg och smärta och hon ser hela tillvarons separation. Och med ens minns hon varför hon steg ner på jorden… för att uttrycka kärlek… och hon omfamnar vargen och ber om den mörke budbärarens välsignelse.
– Klarar du det?
– Ja!
Mörkrets makt omsluter och förgiftar hela hennes väsen. Thanatos krafter utmanar henne men hon övervinner dödsdriften och erhåller de svarta vingarna i gåva…

(hopp i sagan)

… Profetissan som hon nu i djupet av sitt hjärta var kände både eros och thanatos i sitt högsta och sitt lägsta uttryck och med de två krafterna kunde hon likt oraklet uppenbara den heliga galenskapen. Hon hade kaosormen för att upplösa tillvaron och polormen för att åter göra den manifest men egentligen var de två sidor av samma orm – enhetens merkuriala orm. Och så gick det till när oraklet kom jorden.

Av Katarina Falkenberg

”Jag har gett upp dualismen, jag har sett att de två världarna är en; En jag söker, En jag känner, En jag ser, En jag kallar. Jag är berusad av Kärlekens bägare. De två världarna är bortom mitt förstånd.J ag har inget annat ärende än att festa och rumla. ”

Rumi

Till fots 
fick jag gå genom solsystemen, 
innan jag fann den första tråden av min röda dräkt. 
Jag anar ren mig själv. 
Någonstädes i rymden hänger mitt hjärta, 
gnistor strömma ifrån det, skakande luften, 
till andra måttlösa hjärtan.

Edith Södergran

Tempelprästinnan 2013-11-12