Katarernas skatt

Montsegur

I dag är det 770 år så när på en dag som de 200 katarperfecti den 16 mars 1244 offrade sig i elden nedan Montsegur! En trubadur som bevittnade det hela framförde en profetia om att efter 700 år ska Lagerträdet åter blomma i martyrernas aska. Under 1900-talet har också katarernas tradition åter kunnat blomma upp i människans medvetande efter det att läran så otäckt krossades av inkvisitionens hand. Montsegur sägs också ha varit den heliga graalens boning ända sedan Sophias vita duva släppte ner den i berget. Traditionen på Montsegur vävs också samman med det magiska Rennes le Chateau.
Katarmonument för att hedra de perfecti som dog
Rennes-le-Château är den mytomspunna byn i södra Frankrike där alla stora mysterietraditioner strålar samman. Byn sägs ha en ofantlig skatt som omtalas vara allt från förbundsarken, Maria Magdalenas lära/grav, Konungens grav, Jesu grav, den heliga graalens boning, Templeriddarnas skatt, Katarernas skatt, Visigoterenas guld, Merovingernas ättelinje till Salomos tempel. Rennes le Chateau är både känt och ökänt och omtalas i gamla liksom i nya legender.
Tour Magdala - Rennes le Chateau
Rennes le Chateau har en nära anknytning med graalsslottet Montsegur som var ett av katarernas sista fästen undan inkvisitionen på 1200-talet. Det var greven av Rennes, Ramon dÁniort, som år 1244 övervakade förhandlingen med Kyrkan om att ge katarerna mer tid för en sista ceremoni, innan borgen i Montsegur skulle intas av Inkvisitionens blodtörstiga män. Montsegur var ett av katarernas sista högkvarter och hade troligen låtit byggas på uppdrag av Esclarmonde de Foix som var en av katartraditionens stora ledargestalter. Esclarmonde blev i folkloristisk tradition nära sammanlänkad med Monsegurs vita duva som sägs vaka över den heliga graalen.

Montsegurs vita duva

Den tidsrymd som greven av Rennes och tempelriddarna framförhandlat, var just de dagar som behövdes för att fyra katarperfecti skulle kunna rymma med en skatt längs med den branta norrsluttningen på graalsberget Montsegur. Legender talar om att de ska ha flytt till Rennes le Chateau med den oerhörda skatten. Några dagar senare i mars 1244 gick de sista av Montsegurs 200 katarer sjungande in i inkvisitionens eldsbål. De visste att deras dyrbaraste skatt nu var i tryggt förvar.

Katarerna går sjungande in i elden

Vi minns er!

/2014-03-17

Lammungarnas fest

Förra sommaren påbörjade Akademin ett samarbete med Unga Klara vilket resulterade i deras magiska föreställningHäst! Häst! Häst!, om surrealisten och konstalkemisten Leonora Carrington. I år har vi fortsatt samarbetet i form av alkemisk analys och metaförståelse av Carringtons pjäs Lammungarnas fest. Detta är den sista pjäsen som Unga Klaras konstnärliga ledare Suzanne Osten regisserar och vi ser innerligt fram emot att bevittna premiären den 29 mars.

Pjäsen börjar som en bisarr fars i engelsk överklassmiljö men spricker snart upp i ett surrealistiskt drömspel. I allt en historia om en ung kvinnas vrede, uppbrott och mod att välja passionen. Det är en slaktfest av utomsinnligt slag.

I ett slott smaskar Fru Kött i sig räkor med en talande hund tätt inpå. Oberoende av tiden avlöser de mest märkliga typer hennes kammare. Sonen Lord Filip har fullt sjå att stå rak i sitt ständiga supande. Huvudlösa hönor springer omkring i korridorerna. När man minst anar uppenbarar sig Filips exfru Elisabeth. Utanför i snön finns blodsspår bland dansande lammungar. Plötsligt är alla på jakt efter en mördare.

Här finns också den unga Teodora. Rasande på vuxenvärlden håller hon sig helst i barnkammaren bland spökande leksaker. Varulven Roland, som har vädrat hennes längtan efter passion och frigörelse, bryter in i det förbjudna rummet och upphäver alla tabun. Vad som börjar som en oskyldig dans växer snart till en rasande orgie –Lammungarnas fest.

Sverigepremiär 29 mars 2014 på Unga Klara

Prisvärt flyg till Frankrike

Akademin förbereder sig inför vårens höjdpunkt, vår alkemiska resa till Sydfrankrike. Vi fann idag detta billiga flyg t/fr Tolouse för endast 2246 kr (www.reseguiden.se)

 

Utresa 2014-05-26; 4h 55m 1 stopp

mån07:45 Stockholm-Arlanda Airport (ARN)

Munich International Airport (MUC)

Mellanlandning

Munich International Airport (MUC)

mån12:40 Toulouse-Blagnac Airport (TLS)

UtresaHemresa 2014-05-31; 5h 00m1 stopp

lör18:45Toulouse-Blagnac Airport (TLS)

Frankfurt Airport (FRA)

Mellanlandning

Frankfurt Airport (FRA)

lör23:45 Stockholm-Arlanda Airport (ARN)

 

Alkemisk resa 2014Maison Templiere

Vi hälsar dig hjärtligt välkommen att följa med på årets helande alkemiska pilgrimsresa till katarernas, tempelriddarnas och Maria Magdalenas magiska Sydfrankrike, 26-31 maj 2014.

Årets tema är det alkemiska bröllopet genom den levande guden och gudinnans kröning.

Under vår vistelse kommer vi bo på det underbara retreatcentret Maison Templiere i Audes vackra landskap. Där, i gudarnas och gudinnornas dal, kommer vi ha dagliga meditationer vid floden och intaga alla middagar. Ett eftermiddagsdopp i poolen är inte obligatoriskt men mycket skönt!

Vi kommer att göra dagliga utfärder till platser som är genomsyrade av västerlandets stora mysterietraditioner. Invigningar sker bl a på kraftplatser som:

  • Svarta Madonnan i Limoux med sin helande källa – som öppnar upp oss för gudomliga visioner och för prima materians och Isis beslöjade tradition och hjälper oss att skapa en ny matris. I kyrkan kommer vi ceremoniellt också arbeta med förbundsarkens skaparmateria och knyter an till de mysterier som förmedlades av kung Salomo och drottningen av Saba.
  • Rennes le Chateau – där Maria Magdalenas alkemiska hemligheter möter Rosenkorsets invigningsmysterier.
  • Mars och venusportalen.
  • Rennes les Bains – Isis nya och gamla tron och den heliga brudkammaren.
  • Alet les Bains – Hexagrammets kyrka med kärlekens bok, Vår frus klosterruin med Ärkeängeln Mikaels torn samt i mån av tid besök i änglagalleriet.
  • Den levande gudens kapell – där guden alltid är och alltid har varit kvar på jorden.
  • Katarborgen Peyrepertuse – paradiset mellan himmel och jord där guden kröner sin gudinna.
  • Carcassonne – magisk shopping i riddaremiljö.

Nordenskiölds alkemi

Akademin hade häromdagen besök av tre inspirerade filmare från Finland, som gör research för en film om den svensk-finske alkemisten August Nordenskiöld. Många timmars trevligt samtal och specialpreparerad absint gjorde att Nordenskiölds ande blev lika glad som vi!

Nordenskiöld crew på besök hos Akademin

August Nordenskiöld, alkemist och swedenborgareBergshauptmannen August Nordenskiöld (1754-1792), alkemist under Gustaf III, utförde alkemiska laboratoriska arbeten både i Sverige och i Finland, delvis finansierade av Gustaf III och svenska staten. Till skillnad från många andra labbalkemister låg hans alkemiska intresse i att påverka den finansiella världsordningen på global skala, som delvis gick ut på att tillverka sådana mängder guld att penningtyranniet skulle tillintetgöras, dvs att guld och ädelstenar helt skulle förlora sitt fiktiva värde. Detta, menade Nordenskiöld, skulle möjliggöra en global social reform i enlighet med Swedenborgs läror, där människan även skulle bli mer mottaglig för den andliga filosofiska stenen – uppenbarelsen av Guds ord – och så kunna verka för sin regeneration och rening.

Hela konsten består uti ingenting annat, än att regera elden, antingen omskifteligt eller beständigt jämn, hvilketdera man vill. Annat instrument att förädla guldet, har ej artisten. Högsta eldgraden är, att kunna hålla guldet i god smältning, och den lägsta så, att man kan se i muffeln och tydeligen skönja de stelnade kropparne. Att mästerligen tillämpa och regera värman eller elden, allt efter hvarje materias serskildta art och egenskap, fordrar mycken öfning, och är sannerligen en stor konst; den största i hela naturkunnigheten. Deruti består endast konsten, att, på Egyptiska viset, kläcka ut ägg i ugnar, drifva upp frön i drifbänkar, af jern bereda stål, af Diamanten göra Thummin, af Guldet Urim eller Lapis, o.s.v.; hvilket allt måtte ske med hvarje materia, per se, med en viss värma, en viss eldgradering och efter en viss i naturen determinerad ordning och tid.

August Nordenskiöld 1787

August Nordenskiölds alkemiska ugn, flankerad av Akademins ledamöter

Vi hade förra året nöjet att uppleva Nordenskiölds athanor, som normalt är magasinerad på Nordiska Museet. Så skör, men ändå så stark…

På de 10 månader jag practiserade på Drottningholm, vann jag ändock mycket och mer än jag uti all min praktik förr vunnit, ibland annat en upptäckt, som är den hemligaste i hela Alchemien, neml. att vara mästare att bereda och rena det philosophiska äggskalet eller den besynnerliga hinnan omkring guldet, som är likasom dess matrix. Denna hinna har jag väl redan kännt i 18 år: men jag började på slutet tvifla, om den var annat än en orenlighet i guldet, då jag genom en pur hazard fick handgreppet att göra den, när och så ofta jag behagar. Förr kände jag allenast 3:ne elementer: vattnet el. fluiditeten, jorden el. glödgade stelheten, elden el. det philosophiska ljuset; men luften eller dessa hinnor var jag aldeles okunnig om.

August Nordenskiöld 1789

Våra varmaste lyckönskningar till det finska filmteamet, vi ser mycket fram emot detta gyllene projekt!

Nordenskiölds traktat om filosofernas andliga sten finns att läsa här och rekommenderas varmt.

/Husalkemisterna 2013-09-20

Vår planetariska långhelg

Vår efterlängtade planetariska långhelg gick av stapeln i slutet av augusti, när vi under tre intensiva dagar arbetade med de sju klassiska planeternas transformativa krafter och heliggörande elixir. Både vädrets makter och naturens gudomliga salighet var med oss och gjorde det till en oförglömlig färd genom skapelsens stora och små mysterier.

Under fredagen arbetade vi med Merkurius insegel, där vår egen merkur heliggjordes.

kopparsvanensvanarbete

 

Vårt nyskrivna kompendium med planeternas alkemiska och magiska besvärjelser användes vid konsekrerandet av respektive elixir.

merkurius elixirUtbildning planetskrift 2013 bild_Page_1Utbildning planetskrift 2013 bild_Page_2

 

Marsarbetet innebar uppenbarandet av oanade styrkor, fokus och koncentrerad värme.

marskraftsalt

 

Fredagens egen planet, den kärleksfulla Venus, avslutade dagens arbete. Sent om aftonen började prästinnorna att rikta in sig mot kommande arbete med Diana.

dianor

 

Lördagen uppsökte vi Jupiters bergiga höjder och Saturnus brunnsdjup. Allt vackert omhuldat av sensommarens sol.

jupiters naturljuspaus

 

Lördagens arbete avslutades med den gröna älvans dryck – egengjord absint!

absintaltare

 

Om aftonen transmuterades de gröna älvorna till gröna gnomer!

absintälvorabsintgnomer

 

Söndagens arbete tillredde Månens och Solens elixir; det första efter inledande Dianafokus med pilbågsskytte, det andra efter att ha öppnat alla ärkeänglars och planeters insegel. De bägge elixiren kröntes vid de magiska urträden och genomlystes vid havet av solen ovan och nedan.

magisktträdhavskonsekrering

 

Söndagen kröntes med tillredandet av Isis magiska salva.

salvakokningisissalva

 

Sålunda färdigställdes sju gånger sju heliga planetelixir!

elixirsamlingplanetelixir

 

Ett stort tack till alla deltagare som bidrog med hängivenhet, innerlighet och närvaro!

/Husalkemisterna 2013-09-06

Ny workshop i Höör 19-20 oktober!

Andlig alkemi

Öppna själens insegel och skapa det gyllene medvetandet

Helgworkshop 19-20 oktober 2013 i Höör

Alkemiska Akademin bjuder in till en unik och helande utbildning i själens andliga alkemi. Genom att öppna upp planeternas magiska sigill över våra transformativa kraftcenter kan vi ta del av de djupaste mysterierna i Livets Bok. Då kan vi frigöra oss från det förflutnas mönster och efterverkningar och med den kreativa gnistan skapa själens guld. Kropp, själ och ande kan då förädlas och förenas i de alkemiska bröllopen som framföder de vises sten – vår odödlighetskropp.

Denna workshop riktar sig till alla som vill och vågar uppenbara sin egen gudomliga potential. Du kan ha tidigare erfarenhet av de alkemiska planetkrafterna genom tarotkort, astrologi, chakror, kabbala, kundalinimeditation, delpersonligheter och örtmedicin mm, eller vara hängiven nybörjare. I alkemin ges både en fördjupad praktik och ett högst potent helhetsperspektiv av det heliga sjutalets förlösande krafter och dess oerhörda möjligheter att skapa guld på inre och yttre plan.

Helgens  målsättning

  • Översikt i det alkemiska opusets utveckling genom de fyra faserna.  Nigredo, albedo, citrinitas och rubedo.
  • Fördjupad förståelse och relation till vår kroppsliga, själsliga och andliga natur. Hur dessa kan renas, förädlas och heliggöras.
  • Arbete med de sju inre planeterna och öppnandet av dess insegel. Alkemisten Gichtels cirkulära modell och aktivering av de sju inseglen som skapar själens guld.
  • Invokation och fördjupad praktik med de sju sfärernas änglar. Arbete med änglarna i de himmelska sfärerna, längs med Jakobs stege och i det alkemiska tornet.
  • Insikt i arbetet med de tre alkemiska bröllopen som skapar de vises sten. Medvetandets kristallisering genom kroppens förandligande och andens förkroppsligande, som den konungsliga vägen till De vises sten.
  • Att kunna skapa och arbeta i det inre alkemiska rummet genom aktiv imagination. I rummet mellan världarna utförs den heliga alkemins djupaste hemligheter.
  • Hermes smaragdtavla. Alkemins urkund som uppenbarar mönstret för skapelsen.

Examination
Närvaro på möteshelgen samt en mindre kreativ uppgift som planeras i samråd med kursledarna, vilken inlämnas efter kurshelgen. Efter godkänd utbildning erhålls Alkemiska Akademins diplom.

Övrigt
Lunch, fika och utbildningskompendium på svenska ingår. Utbildningen har ett begränsat antal deltagare så vi rekommenderar en snar anmälan för att säkert få en plats.

Datum
Lördag 19 oktober kl 11-18

Söndag 20 oktober kl 10-17

Plats
Laila J:son Lindgrens Hälsoateljé, Granstigen 2A, Stanstorp, Höör.

(se vägbeskrivning på www.lailajsonlindgren.se/Vagbeskrivning.asp)

Kostnad:   3300 kr (2900 kr medlemmar och arbetslösa).

Anm.avg: 1500 kr, resterande summa betalas senast 1 oktober 2013 till bg 5368-7182 (iamyou) eller kontant på plats.

Alkemiska Akademins grundutbildning i inre alkemi har mycket nöjda deltagare i både Sverige och USA som alla erfarit en ökad självkännedom och känsla av sammanhang.

Kommentarer från tidigare kursdeltagare:

Jag tyckte mest om:

Förståelsen av de alkemiska faserna, överblicken över alkemi, meditationerna, bildspelen, humorn, förmedlingen, skönheten, symbolerna, att man blev sedd, kombinationen av allt, att vara i energierna, stämningen, beskrivandet av alkemins inre mening, utbildningen överträffade mina förväntningar, att det funnits möjlighet till enskilda samtal, det ödmjuka bemötandet, att inte göra det så svårt för sig. 

Hjärtligt välkommen!

Kontakta oss gärna för ytterligare information: info@alkemiskaakademin.se

/Husalkemisten 2013-06-25

Alkemisk helg i Höör

Akademin är åter hemma efter en fantastisk och transformativ helg i Höör, där vi hållit vår grundutbildning för underbara nya bekantskaper! Det är alltid oerhört spännande och givande att hålla denna utbildning, som inom ett givet ramverk påverkas och präglas av deltagarnas egna behov och processer. Nyckelordet för denna helg blev… intensitet! Vi hade helgen till ära färdigställt en helt ny version av vårt utbildningskompendium, med innehåll från vår kommande bok.

Efter en allmän presentation och ett tvåtimmars föredrag om alkemins opus, kastade vi oss in i lördagens arbete kring prima materia och besökte dess urberg i skapelsens mitt och själens djup. Ett intensivt upplösande ledde oss därefter in i nigredos svärta, där intensiteten var så kompakt att den nästan gick att ta på. Efter ett antal oändligheter nåddes den transformativa förlösningen när ljuset började uppenbara sig i mörkret och bringade albedos sköna vithet in i medvetandets rum. Psykets och kroppens yttre legeringar upplöstes i det att svavel-själen kunde höja sig över saltmaterien och söka den merkuriala andens klarhet.

Söndagen började med en aktivering av alkemins olika eldar: den himmelska elden eller den astrala solen ovan, den jordiska elden eller svavlets brunn nedan, och hur dessa två genom naturens fontän pulserar och levandegör skapelsen. I dess samverkan väcks den hemliga elden till liv, elden som kommer inifrån, det eldiga vattnet som inte väter handen och den vattniga elden som inte bränner.

Genom eldens kraft fick den förenade själsanden återvända till sin renade kropp i citrinitas gyllene fas, där medvetandets sol emanerar i vårt kärl i en heliocentrisk världsbild. Själsmedvetandet expanderade genom kvaterniteten av de höga respektive låga maskulina och feminina krafterna, som förkroppsligades i det gula bröllopet.

Men även denna guldets sol måste offras i det gröna lejonet för att lysa upp bestens inre och tända upp de inre stjärnorna genom de sju operationerna. Brunnsdramat påminner om hur även den heliocentriska världsbilden offras i det att det svarta hålet som utgör universums mittpunkt. I de två blodsflödena närs de två frön som bär kraft att framföda solens och månens hermafroditiska barn. Blodets färg frammanar rubedos djupa rödhet och det röda bröllopet. Denna rödhet spred sin styrka i våra gralar, som enligt konstens regler formades genom cirkelns kvadrering och triangulering.

Helgen arrangerades av Lailas HälsoAteljé och vi har alla fått njuta av 50 nyanser av visdomsgudinnan Sophia s gröna naturljus liksom även av Lailas och Görans utsökta och genomtänkta mat som vi är mycket tacksamma för! Det var med andra ord en underbar inramning för att utföra innerligt och fördjupat alkemiskt arbete. Vi firade de fyra faserna med denna tårta i en egyptisk och sophiansk rosceremoni.

Tack till alla som var med och lät sig transformeras och som nu fortsätter med alkemins gyllene kompass mot fullbordandet av processen i det alkemiska bröllopet som vi fick en försmak av under utbildningens avslutning!!

/Husalkemisterna 2013-06-04

Vår alkemiska resa 2013

Akademin är åter i Sverige efter en djupt och innerligt transformerande resa längs med hjärtats väg i magiska Sydfrankrike. Vi började med att besöka Eglise du Sabarthès vars svarta madonna, för dagen mycket upplyst och besjungen, välkomnade, välsignade och öppnade upp oss för traditionen, landet och mystiken.

Vägledda av trubaduren och katarväktaren Christian besökte vi den mäktiga katedralgrottan där occitanska visor upplöste rumtidens väv och förflyttade oss tillbaka till katarernas och trubadurernas tid. Med försiktiga steg gick vi sedan ned i grottans inre kammare och uppenbarade det gudomliga urmörket, svartare än svart, där urmoderns matris ständigt vibrerar i skälvande klanger. En mödosam vandring tog oss slutligen till pilgrimens grotta där vi genom ritualer och elixir uppväckte och helgade de sju ljusens sken. Utifrån dessa ljus transformerades grottans innandömen till vitaste vitt… Vår vistelse i Ussat-les-Bains avslutades med samkväm i Gadals trädgård till tonerna av trubadurens flöjt och troubarizens dragspel.

Vår slingrande väg förde oss till Queribus, katarborgen som aldrig föll, där vi genom att förena oss med skapelsens urträd gjorde oss till Osiris djed-pelare för att kunna dö och återuppstå, renade och helgade. Den böljande katarborgen Peyrepertuse lockade oss därefter in i sina magiska kapell och dess spirande Isiskrafter som väckte rusningar genom hela väsendet. I Mariakapellet helgade och firade vi gudinnan och oss själva vid hennes altare.

I det underbart magiska Rennes le Chateau där det som hålls som visioner blir till en verklighet arbetade vi med rosen och korsets transformativa krafter i kyrkan och i Tour Magdala. Här på toppen av berget i Guds dal drack vi alkemiska elixir vid hjärtats altare i Betania.

Efter Gerdas härliga lunchbuffé i Jardin Marie fick vi ta del i av Sus och Kais (som bor i Rennes les Bains) oerhörda expertis om Rennes le Chateaus heliga geometri och lärde oss finna kyrkans mittpunkt genom tempelriddarnas sista stormästare Jacques de Molays dödsår. (Se deras video om de mystika blå äpplena som uppenbarar sig i kyrkan endast den 17 januari.) När sedan Ani Williams kom och sjöng för oss i kyrkan och i Jardin Marie var dagen i Rennes le Chateau fulländad!

Isiskröningen kvarstod dock varför vi begav oss till Rennes les Bains och gjorde kraftfulla ceremonier vid de bägge Isistronerna samt den heliga bröllopskammaren.

Mot slutet av vår färd besteg vi graalsborgen Puiverts höga torn och transcenderade i stjärnformation de planetariska sfärerna för att famna Sophias stjärna och änglarna i solens värmande strålar. Såsom mystiker reste vi upp genom sfärerna och som alkemister återvände vi genom dem för att upplysa mikrokosmos konstellationer med dess kraft.

Sista kvällen bjöd alkemisterna på champagne och alkemiföredrag i solen som kröntes med en utsökt festmåltid!

Resan avslutades med sedvanlig shopping och strövtåg i riddarstaden Carcassonne.

Tack till er kära grupp som så modigt och hjärtligt låtit er transformeras så att ni inom och utom, ovan och nedan uppenbarat mysterierna i den hemliga läran.

Vi känner också stor glädje och tacksamhet till vår hemborg i Sydfrankrike – Maison Templiere som inte bara bjudit oss på 4 rätters gourmet och gourmand måltider utan också helat och omfamnat oss med visdom och kärlek.

När alla våra kära deltagare for hem till Sverige öppnade alkemisterna portalen till nästa års resa! Guidade av försynen fann vi det vi sökte genom ledtrådar från den gamla katedralen och det röda rosettfönstret i Nostradamus gamla kyrka…

… den levande Gudens stenkapell mitt i ingenstans på toppen av ett ödsligt berg! Byggt kring en gammal stenstod som pulserade av kraft ingav kapellet och dess altare en oerhörd numinös upplevelse.

Nästa års tema på vår alkemiska resa blir följaktligen ”Den levande guden och Gudinnans kröning”! Den kraft som vi fann där i den levande gudens kapell och i den magiska kröningsstenen kan inga ord eller bilder beskriva utan vi avlutar denna reseskildring med en mystik dikt:

Vi sluter våra ögon när helheten når djupet av vårt hjärtas mörka kammare. Vi vet inte om du är sänd att rädda eller förgöra oss. Den skräckfyllda lycksaligheten dundrar in mot vårt blodiga hjärta. Vi vet inte längre vem vi är… Vi vet inte längre vem du är…

Elden bränner vårt hjärta. Vi brinner av en helig låga och vi kan inte stå emot längre. Vad vi har väntat på att lägga ner vårt svärd och förena vårt stolta högmod med Din visdom. Vi ser Dig le mot oss och vet med ens att tiden nu är inne. Kampen är över och Du har segrat. Vi brinner av Din eld. Vi brinner av evighetens eld och vi är oändligt tacksamma… oändligt tacksamma.

Det sista pansaret av järn faller ned från det heligaste av rum och elden smälter dess svärta till ett gyllene kärl. Fruktans skönhet drar oss ned mot jorden och upp ur kryptan stiger fullbordans röda flod. Klara röda droppar fyller vår graal med evigt liv. Två flammande röda hjärtan skiner som solar i mörka intet.

/ Resealkemisterna 2013-05-24

Fenixelden. Drottning Kristina som alkemist

Vad drev drottning Kristina att abdikera och lämna Sverige? I Fenixelden undersöker Susanna Åkerman det faktum att hon var alkemist. Kristina hade ett magnifikt alkemiskt bibliotek och ett eget laboratorium på vinden till sitt italienska palats. Här anställde hon en arbetande alkemist att assistera henne i sökandet efter universal­medicinen och de vises sten, det underbara rödglänsande pulver som kunde transmutera oädla metaller till glittrande guld. Hennes intresse för alkemins andliga tradition sprang ur hennes hermetiskt-platonska tankevärld som ledde henne att möta en rad filosofer, alkemister och äventyrare. Kristinas bibliotek och lärda samtal står i fokus i denna bok som försöker kasta nytt ljus över drottningens andliga sökande före och efter hennes övergång till katolicismen. Hermetismens färgstarka känslo­stämningar gav också näring till hennes ambition att sammansmälta manliga och kvinnliga kvaliteter, i sitt eget väsen och i det alkemiska verk som hon skulle ägna hela sitt vuxna liv. På vägen belyses också hennes yttre politik, alltifrån planen att bli viceregent i Neapel till hennes etablering som kulturmecenat i den eviga staden Rom.

Susanna Åkerman, f. 1959, är filosof och idéhistoriker. Har tidigare givit ut Queen Christina of Sweden and Her Circle. Sedan 2001 bibliotekarie vid Swedenborgsbiblioteket vid Skanstull, Stockholm.

Katedralernas mysterium av Fulcanelli

Katedralernas mysterium (Le mystère des cathedrales) från 1929 är en av de stora alkemiska klassikerna. Dess författare, pseudonymen Fulcanelli, hör till 1900-talets mest sägensomspunna karaktärer, som gjort stora avtryck även inom populärkulturen.

I Katedralernas mysterium, som gavs ut av hans lärjunge Eugène Canseliet efter att Fulcanelli enligt myten lyckats med det alkemiska verket och försvunnit från det normala livet, gör författaren en läsning av gotikens bildvärld utifrån alkemins säregna ambitioner. Reliefer, glasfönster och målningar avhandlar i hans ögon det största mysteriet, arbetet med att nå De vises sten, all fullkomlighets fullkomlighet.

Kjell Lekeby har skrivit och översatt en lång rad verk, med särskild inriktning på esoterism, till exempel Nicolas Flamels Boken om de hieroglyfiska bilderna (1996), Kung Kristina: drottningen som ville byta kön (2000) och Gustaviansk mystik: Alkemister, kabbalister, magiker, andeskådare, astrologer och skattegrävare i den esoteriska kretsen kring G A Reuterholm, hertig Carl och hertiginnan Charlotta 17761803 (2010). Christer Böke är praktiserande alkemist och har ägnat stor möda åt att förstå Fulcanelli och hans berömda verk. I hans efterord läser vi om spekulationerna kring Fulcanellis person samt dennes alkemiska metod.

Detta är den första svenska översättningen av Katedralernas mysterium. Utgåvan är försedd med Julien Champagnes originalillustrationer och uttömmande kommentarer.

Vårt arbete med boken

Akademins arbete med den omarbetade och reviderade nyutgåvan av Inre alkemi växer och växer… Som alla alkemiska processer kokas den och vi med, runt och runt i pelikanens kärl. Uppskattningsvis 100 nya sidor har tillkommit men vi är inte helt klara ännu. Releasedatumet har därför blivit framflyttat, vi återkommer så snart som möjligt med ett nytt. Världen och vi väntar med spänning!

/Edra alkemister 2013-04-19

Öppen butik på begäran

Vi har glädjen att meddela att Akademin/Templet nu en bit in på det åttonde året på Gotlandsgatan 74 har öppet butiken på förfrågan på torsdagar, för er som vill införskaffa unika produkter eller hämta information om vår verksamhet.

Hjärtats alkemi

Akademins nya bok – Hjärtats alkemi, den hemliga och uppenbarade läran – har utkommit!

Längs med hjärtats väg finns en röd tråd som för människan in mot centrum av det egna väsendet, under resan genom jordelivets vindlande och ofta snåriga livslabyrint. Den röda tråden vävs av kärlek, mod och tålamodig visdom och har utvecklats och förvaltats av de som älskar Sophia – de sanna filosoferna.

I den här boken för vi samman dessa profeter, väktare, andliga utövare, konstnärer och mystika förkunnare av den hemliga läran om en tidlös kärlekens kyrka. De som av hela sitt hjärta och ofta med livet som insats eftersökt en hjärtats apokalyps, där pansarhårda kluster av vrede, rädsla och ignorans faller av så att hjärtat kan flamma upp av en helig eld och skina som ett klart ljus i mörkret. Då, i djupet av hjärtats brudkammare, sker den mest heliggörande alkemi då Gud och människa blir till ett enda rosenprytt och flammande hjärta.

Pris 295 kr.

/Husalkemisten 2012-06-06

En Venusiansk afton

Här följer en resumé av årets tredje alkemiska salong som vi krönte vårterminen med. Temat var Venus sköna hemligheter och musan Terpsichores diktkonst och dans, där vi med hjälp av Ariadnes röda tråd tog oss in i själens och bergets innersta för att uppenbara det flammande röda hjärtat. Salongen leddes av Katarina, Tommy och Erika, med vacker musik av Björn (flöjt/tvärflöjt) och Sigvard (flygel).

Rebis, som hermafrodit, föds ur de två bergen, de som är Merkurius och Venus.

De gamle kallade denna tvillingvarelse rebis,
vars kropp är manlig och kvinnlig, androgyn.
Den föddes på tvenne berg, så sägs det,
Hermafroditen som Venus föddes åt Hermes.
Förakta ej dess båda kön, ty man och kvinna,
som är en och densamma, kommer att ge dig konungen.

Välkomstmusik
Ballet 268 ur Terpsichore av Michael Praetorius (1571-1621)

 Trubadurens välkomsthälsning
Åkallan av den himmelska modern (St Bernhard av Clairvaux Mariadikt)
Åkallan av Venus lidelse (Bernart de Ventadorns glödande hjärta)

 Ariadnes legend
Legenden i allmänhet, dess alkemiska betydelse och uppsökandet av den röda tråden
Musik: Overtur till Venus and Adonis av John Blow (1649–1708)

 Musans inträde och sång
Rosen av Edith Södergran, tonsatt av Katarina Falkenberg och Ingela Karlsson

 Labyrintens best
Meditation att söka upp sin inre best, manifesterad som tvivel, hat, hopplöshet och rädsla.

 Venuseldens alkemi
Kort föredrag om dess viktigaste tematik, såsom filosofernas eld – hemligheternas nyckel:
Venus – kärlekselden, vattenanden
Mars – livselden, eldsanden
som tillsammans skapar kärlekseldens tinktur
följt av
Musik: Fuga-Epigram 23 ur Atalanta Fugiens av Michael Maier (1568–1622)

Guld regnar ned, när Pallas föds på Rhodos och Solen ligger hos Venus.

En underbar berättelse, så låter grekerna oss tro,
firas av folket på Rhodos;
de säger att ett gyllene regn kom från molnen,
när Solen i kärlek förenade sig med cypriotiska Venus.
Så, när Athena bryter sig ut ur Jupiters huvud,
kan guldet regna i sitt kärl likt en regnskur.

Åkallan av hjärtat och den ringlande ormen

Vi åkallar Dig, den tidlöse utan begynnelse;
Du som skapade jorden och himlarna;
Du som skapade natten och dagen;
Du som skapade mörkret och ljuset.
Du är Osorronophris,
som ingen människa någonsin har skådat.
Du är IABAS. Du är IAPOS.

Hymn till Venus

 Naturens drottning, du hvars rökverk brann
På Cyperns altar, som med dufvors spann
I sagans målning genom rymden ilar!
Med bifall lyssna till min harpas röst,
Du himlaburna vid hvars hulda bröst
Den unga Eros hvässar sina pilar!

Hur skön i drömmen för min blick du står!
Din slöja väfves af den unga vår,
En krans af stjernor kring din hjessa brinner.
Din purpurkind är morgonrodnans brand,
Din fackla solen, Amfitrites hand
Vid månens sken din silfvergördel spinner.

När hafvet myser, vintren flyktat har,
När forna dansar vestan återtar,
Och liljan känslig står i glädjetåren,
Det är, o Venus, det är du som ler:
Ty himlen stiger i din brudsäng ner,
Din gröna brudsäng, blomsterströdd af våren.

Sitt rökverk offrar nattviolers dal,
I eken tonar skogens näktergal,
Sin harpa slår i lönnens skuggor Näcken
Och fältens hjordar under dans och språng
Din högtid fira, skalderna till sång
Din stjerna vinkar genom glesa häcken.

Ty hopen fåfängt i din brölloppsskrud
Du uppenbaras, himlens rena brud!
Blott skalden, lyft på sångens gyllne vingar,
Omsväfvar rusig dina trollbehag.
Så purpurfjärilen på vårens dag
Kring dalens rosor far i vida ringar.

Men se, gudinna, bildad af din hand,
I myrtenskuggor vid en källas rand
Bland liljor sitter rosenkrönta tärnan.
Din ljusa afbild hon på jorden är:
Som du på kinden morgonglans hon bär,
Och ögat tindrar som din aftonstjerna.

När herden smyger till dess nektarbarm,
När tärnan lindar kring hans hals sin arm,
Och ljuft förente deras kyssar brinna,
Den sälle älskarn njuter af den fröjd
En försmak som beskärs i himlars höjd
Olympens söner i din famn, gudinna!

Att i ditt tempel nöjets segersång
Jag ock fick höja, äfven jag en gång
Med glädjens rosor af din hand bekrönas!
Är jag på jordens vida rymd, o ve,
Den ende, ende då bland skarorne,
Hvars mulna dagar ej af dig förskönas?

Ej skalden länge här på jordens strand
En främling irrar. Snart till högre land
Hans ande, vingad, flyr ur lifvets öcken.
De sköra trollglas krossas dock en dag,
Som återstråla dina skönhetsdrag,
Och tingens former fly som morgontöcken.

Må jag ej, fängslad af din himlaglans,
För jordens rosor byta bort den krans
Af gudastrålar himlen mig besparar.
Må af din moder, Venus Urani,
Den andeskönhet mig förklarad bli,
Som du på jorden typiskt uppenbarar.
(Av Stagnelius)

Venus och Eros
Musik: La Bourré 32 ur Terpsichore av Michael Praetorius (1571-1621)

Legenden om riddaren vid Venus berg
Musik: Ouverture inför Venusberget i Tannhäuser av Richard Wagner (1813-1883)

 Det Olympiska tornet
Den inre resan från berget ut till det Olympiska tornet.
Musik: Nymfernas sång ur Christian Rosenkreuz alkemiska bröllop, tonsatt av Katarina Falkenberg

Nymfernas sång ur Christian Rosenkreuz alkemiska bröllop

Av allting här i livet är Kärleken förnämst.
Den blev av Gud oss given och står Hans väsen närmst.
Låt oss så för kungen sjunga, och låt hela havet klinga.
Vi frågar, svara du!

Vad var det som gav oss livet?                       (alla) Kärlek.
Och vad har oss nåden givit?                         (alla) Kärlek.
Och huru föddes vi?                                     (alla) Av kärlek.
Vad kan vi ej undvara?                                     (alla) Kärlek.

Vad föder och bär oss?                                                  Kärlek.
Vad fostrar och när oss?                                               Kärlek.
Vad får vi alla dagar?                                                     Kärlek.
Vad giver vi tillbaka?                                                     Kärlek.

Vad övervinner allt?                                             Blott kärlek.
Hur söker vi den själva?                                       Med kärlek.
Hur skapas gärning ren?                                 Genom kärlek.
Hur bliver två till en?                                                    I kärlek.

Tornets tre första nivåer
Etablerandet av Luna, Merkurius och Venus

Elixirets konsekrering och konsumering
Musik: Bär mig som ett sigill vid ditt hjärta av Katarina Falkenberg och Erika Dickmark

Hermes och Afrodite föder hermafroditen
Musik: Fuga-Epigram 38 ur Atalanta Fugiens av Michael Maier

Konsekrering av boken Hjärtats alkemi

Till ljusa och mörka Venus konsekrerar jag dig, o helga bok,
Venus horn är ditt namn.
Vars kraft är känd av underjordens alla besökare.
O Anael, mäktige olympiska prins!
Jag ber dig ödmjukt att stärka denna volym, renad i din källa till evig ära.

Det flammande hjärtat och den röda tråden
Musik: Love song: The Maid that´s made for Love & me av Comte de St Germain (68000 fKr – idag)

Ett stort, innerligt och hjärtligt tack till alla som med närvaro och engagemang deltog i salongen!

/Husalkemisten 2012-06-05

Påskguld

Akademin önskar alla en glad påsk!

 

Merkurius och Kalliopes salong

En resumé av årets andra alkemiska salong som vi firade in vårdagjämningen med. Temat var Merkurius medvetandesfär och musan Kalliope, där Esaias Tegnérs mystika dialog Sångmön och Drömmen löpte som en röd tråd, vari Kalliope blir invigd av Onar i drömmens mysterier. Salongen leddes av Katarina och Tommy, med tvärflöjtsmusik av Björn.

Kalliope, hvars namn betyder skön röst, var en af de nio Sånggudinnorna och befattade sig med vältaligheten, men i synnerhet hjeltedikten. På en antik statue, funnen i Herculaneum, läser man också derföre på basen följande inscription: Kalliope har upfunnit hjeltedikten.

Guido Reni har här föreställt henne i ögonblicket af en poetisk inspiration i begrepp at skrifva. Deruti har han afvikit från Antiken der man alltid gaf henne til attributer några blad eller plån (pinakides) och en stift (graphium) med hvilken hon skref och utplånade så länge, tils hennes sång var värdig de ämnen hon ville besjunga.

– Kongl. Svenska Museum: Samling af Conturteckningar (1821)

Salong Arcanas merkuriala afton

Musikintro – St Germains transylvanska stycke.

Sångmöns (Kalliopes)  inträde och möte med Drömmen (Onar)

Onar
Välkommen hit till din bror. Jag har väntat dig länge, min syster!
 
Kalliope
Syster? det vet jag ej om. Ljuslockige Febus Apollo
Säger sig vara min far, en Gud med strålar kring pannan,
Lyrans och bildningens Gud, Gud Helios, fader för dagen.
Artemis kallar jag tante, och Timmarne nämna mig syster.
Slägt är jag icke med dig, Morfei nickande styfson! 
 
Onar
Alltså din far, som jag hör, är Apollo, guldlockige strålarn,
Men hvem var då din mor? 
 
Kalliope
Besynnerligt nog, här i Hellas
Ofta oviss man är om sin far, men modren den vet man.
Annorlunda med mig, ty förälskade äfventyr många
Febus med Nymferna haft, så gift som ogift, på bergen.
Träffar mig Himeri pil (tante Artemis säge ock derom,
Hvad hon vill) och blir det en son, som alltid är möjligt,
Pilen jag bryter i tu, och det förr’n pilten är fullväxt,
Skall ej bedraga en qvinna. Jag räds att Apollo har gjort så.
Lyran har jag i arf, och med den jag tröstar väl pilten.
Var ej Attys en Gud, fast ofullständig? så sägs det.
Mnemosyn’ var min mor, dock hviskar man nu allehanda
Om Kariterna tre; Aglaja man prisar som mor ock.
Sant är likväl att du, o Dröm, ej kan vara min broder.

Kalliope uppväcker det appoloniska medvetandet; ljuset, ordningen, rättvisan, strävan efter höga ideal.

Onar
Var ej så stolt. Är också Apollo just icke min fader,
Är han mig huld ändå och låter mig ofta få röra Lyran,
den gyllne, likväl fast jag stammar från åldriga Natten.
Natten är sångens mor, den djupares. Strängade lyran
Till uppmuntran han gaf sömnvandrande ynglingen, när han
En gång ingifvelse fått, en nattlig, ty skalden för dagen
(Stundom det händer väl än) tar mot ur Titaniska djupen
Vilda gestalter alltjemt, och bildar dem om och förskönar,
Underliga, som Östern dem har eller Norden (det sköna
Trifves i Hellas dock helst), men Apollo försmår dem ej derför.
Tar dem som marmorblock, och skär Olympiska Gudar
Utur den plumpa klyft. Hur stiga gudomliga former
Upp under mejselns slag! och liksom stjernorna dansa
Rymden igenom till sferernas sång, så dansa de lätta,
Tämda af sångarens röst till skönhet, till form och fulländning.  
Skönhet är sken, men allt sken behöfver dock ytterst ett något,
Som det kan fästa sig på. Förakta ej Drömmens ingifning,
Febus föraktar den ej. 

Onar uppväcker drömmen, mörkret, natten, det omedvetna, varifrån all inspiration härstammar. Avslutar med att visa upp lyran, varpå musik börjar spelas.

Här ser du lyran, han gaf mig.
 
Kalliope
Detta en lyra! Besynnerligt nog! sjusträngad dock är hon,
Men det är icke strängar, ej rör, som Pans. Det är dimmor
Luftiga, lätta ändå, halfdunkla! Om himmelens stjernor
Gjuta, och månen, sitt silfver derpå, så (tänker jag) bildas
Egna gestalter deraf, men barbariska säkert och vilda,
Främmande, snarare än de sinligt sköna, som Hellas
Älskar betrakta. Ej smak, ej måtta, ej sammanhang i dem!
Skönhet är sanning och måtta och lugn, och skönhetens linea
Ritas ej oviss bland stjernorna ut. Hon drar sig tillsammans.
Formlösa tinget dock saknar till slut all skönhet, ty skönhet
Blifver dock slutligen form, all skönhet ligger i formen.
Hur de tonerna dock må ljuda, hur föga harmoniskt!
Likasom komme de ur en graf, orediga röster
Opp ur afgrundens svalg, som förvirra det tänkande sinnet,
Dansen af vålnader blott utöfver Heroernas dödsfält,
När en grönskande vår har kastat sin mantel deröfver,
Blommorna nicka från högarnas topp. Det kallar du Konst, det? 

Kalliope uttrycker sin uppfattning av de sköna konsterna, som ska vara sinnligt vackra, harmoniska, måttfulla och lugna, varpå hon vänder sig mot Onar igen.

Säg, hvad vill med vidundret du nu?
 
Onar
Sjusträngade lyran
Sådan är, som jag fått den till pris af Febus, din fader.
Högmod (säger man) går för fall, O Kalliopeja!
En gång kommer den dag (om sent, eller tida, jag vet ej),
Men han kommer en gång, det är visst, när Hellas är stoft blott,
Templen ligga i grus, och hindarne beta i staden,
Vargar bo på din höga Olymp, björn ynglar på Ida,
Zeus är en fabel allen, en underlig saga i minnet,
Afrodite är död, det Skönas gudinna; det Sköna
Lefver dock evigt i menniskans bröst, det lefver i sången.
Febus ej strålar i sol, ej i vår. Han strålar i snille,
Lefver i skaldernas sång, och i din, O Kalliopeja!
Floder har Hellas ej då, ej Eurotas, ej Alfeus, ej Peneus;
Alla förgätna! Blott en, heter Lethe, har slukat dem alla.
Den dag kommer en gång. Vi öfverlefva den begge.
 
Säg mig, Kalliope, hvad vill sången? Jo, lifvet försköna,
Bilda af djuriska kräk ett menniskoslägte, som sätter
Himlen till krona på lockarnas natt, och tar majestätiskt
Jorden till län af sig sjelf, men icke af höge Kronion.
Älska hvad Skönt är skall du, och forska hvad Sannt är tillika,
Våga hvad Rätt, och söka det Goda, och följa derjemte.
Barbariet en fiende är till det Sköna för alltid.
Detta är sagans mening om åldriga kriget emellan Gudar och Erebi ätt,
Titanerna, sin tids Barbarer. Men hur når det Sköna sitt mål, hur danas det slägtet?
Jo, genom bildning och konst och smak! 

Onar väcker upp medvetenheten om formernas förgänglighet, men hur något ändå finns kvar. Det finns två eviga krafter i skapelsen såsom inspiration och aspiration, liv och död, evolution och involution. För att transcendera dessa två, tiden och materian, måste sången och konsten få försköna livet.

Men hur finnes det Sköna?
 
Kalliope
Gå, betrakta en menskogestalt, en yngling, en ungmö,
Gynnad af Afrodite med gyllene gåfvorna, Paris
Eller hans Helena, Pelei son, eller jemte den höga
Rosenkindade mön Briseis, dottern af Chryses.
Se dig omkring från Arkadiens berg, der sonen af Hermes
Betar sin hornade hjord på ständigt blommande ängar,
Kantade rundtomkring med susande lunder, men källor
Kröka sig fram öfverallt och spela på röret för Guden,
Fåglarne stämma sin sång, och Selene skiner i qvällen;
Detta är skönhet. Det Sköna är högtidsdrägten på menskan,
Kröningsmanteln, som lätt Naturen kastar omkring sig,
Genomskinlig och fin, kring harmoniska lemmarnas byggnad,
Som när en flicka från Cos sig skyler i fädernefloret. 
 
Onar
Godt! Naturen är skön, och menskogestalten, men huru
Skönhet i Konsten går in, det är mig ännu ej rätt klart.
 
Kalliope
Jo, hvad lifvet har skönt afbildas i Konsten. Hon är blott
Eko och spegelbild af lifvet och alla dess former.
 
Onar
Lifvet alltså är Konstens problem, är grund för det Sköna.
Hvad som icke har lif, är ej skönt, för icke till bildning.
Det är Promethei bild, förr’n han stulit elden från himlen.
Menar du så?
 
Kalliope
Ja rätt!
 
Onar
Men hvad är då grunden för lifvet?
 
Kalliope
Evige Gudarne blott, eller kanske det eviga Ödet,
Blindt, oböjligt för böner, ja det är allt lefvandes urgrund.
 
Onar
Knappast. All verkelig grund för lifvet vill synas mig tvåfald:
Sanningen, tingens natur, det yttres innersta väsen,
Dernäst gestalt eller form, der herrskar det Sköna, O Sångmö!
Äfven det Fula kan blifva oss skönt, blott det är på sitt ställe,
Skuggan jemte sitt ljus. Stå ej begge på målarens tafla? –
Betar du ögonen nu på det Sköna, skummar du ytan
Endast af tingens natur, så bildas du, kan ej fördraga
Hvad som är lågt, oädelt, opassande, falskt och barbariskt.
Derigenom Hellener gått fram, och Barbarerne vikit.
Solen är sångens symbol, och häfderne gå på dess toner,
Febus är bildningens far, symbol af det segrande ljuset.
Detta är formernas rike, min vän. Men form är ej väsen,
Väsendets grund långt djupare är, det Sköna är yta,
Skönhet är sken, ger du ej tillika betydelsen, eller
Väsendets yttersta grund, den evigt varande Sanning.
Sanningens grund, betydelsens djup, äro döttrar af Natten,
Komna från Nord eller ock från Öster, Titaner till ursprung.
Djuptänkt är slägten, med talande drag af den eviga Natten.
Sanning och Godhet och Skönhet är ett, de bära hvarandra,
Från dem alla är jag, som fäder jag prisar dem alla.
Natt är min kungliga stam, mitt rike är skuggornas boning,
Stjernorna äro mitt fädernegods, jag trifves ibland dem,
Går väl uppöfver dem ock, och betraktar tingen från höjden,
Ser deras eviga grund, och ser in i den verkstad, der Gud är,
Sitter och bildar alltjemt och strör ut båd’ solar och jordar.
Der är lifvets grund, det outransakligas. Icke
Fattar du lifvets natur, så länge du dväljes på ytan,
Hänger vid formen allen. Det är Febi fel och Hellenens.
Skönhet är ögonens fröjd och ej mer. Det hela af lifvet
Konsten skall fatta, och icke blott se, men inse, och derför
Medan du ser, är ej dag, det blir dag först, sedan du somnat.
Derför hvad lifvet förvarar på bottnen af tingen, det ser du
Endast vid stjernornas sken, se’n Drömmen har öppnat för inre
Ögat, hvad yttre ej ser. Gestalterne äro dess aning,
Veta ej sjelfve hvad de betyda, symboler de äro,
Klädning förrådande blott en växt, som icke de känna.
Derför ock Drömmen portvaktaren är till Sanningens riken,
Är skattmästarn alltjemt i Gudarnas innersta lönnhvalf.
När hvad sant är och skönt upplyfter ditt sinne från jorden,
Så har dig Drömmen det lärt, hvad okändt var för den vakna.
Dröm är uppenbarelsens röst af salige Gudar,
Bildningens högsta mystèr, utan dröm ej finner du sanning,
Likasom ej utan dikt. På djupet ligga de begge,
Verklighet parad med dikt; helt broderligt trifvas de samman.
Derför förakta ej Drömmarnes Gud, han är Sanningens äfven.
Riktigt Homerus har sagt: ifrån höge Gudarne kommer
Drömmen jemväl: han är skald på sitt vis, på djupaste viset,
Likasom Hierofanten är prest, och firar sin Guds tjenst
På Samothrakes ö, hans gudstjenst nämns för den högsta.
Alltså höra vi två tillsamman: om sång skall ge bildning,
Sanning är Skönhetens grund och begges förening är Konsten.
Bildning är blott genom Konst, derför har jag kallat dig syster.
 
—-
Talte och rörde med spöet vid gyllene lyran. Hon klang som
Aldrig förut, men Onar försvann bland stjernorna åter.

Nedstigande i det eviga vattnet.

Transformation till ormen/draken.

Den giftdroppande draken

  • löser upp begränsningar
  • hågkomst av barnets bortglömda talang och gåvor
  • framfödandet av det merkuriala barnet
  • den merkuriala ormens uppstigande ur det giftiga syrliga vitriolhavet
  • ormens korsfästelse på jordiskt och andligt kors
  • medvetandets runda sfär som transcenderar korset
  • den lunariska månkronan som kröner medvetandet
  • Melusina och Hermes

Föredrag och bildspel

Kalliopes sång till urmodern, Guds musa

Elixir och den giftdroppande draken

  • Dricka Aeshmaim
  • Livets vita och Dödens svarta orm under varsin fot
  • Uppväckandet av de bägge ormarna, som slingrar sig upp längs kroppen och bildar Hermes caduceus, förandes upp kraft från nedan.
  • Naturens fontän, som flödar ned kraft från ovan.
  • Hermes två fåglar, och krafterna från nedan och ovan som cirkulerar
  • Den filosofiska hemliga eldens uppväckande
  • Etablerandet av det olympiska tornets merkuriala sfär

Avslutning

Efterspel med musik och tilltugg för de som önskade dröja sig kvar i musans och merkurius anda.

Ett stort och hjärtligt tack till alla som med innerlighet och närvaro deltog i salongen!

/Husalkemisten 2012-03-24

Prima maters och Månens salong

Clio - historikens och retorikens musaEn kort resumé av årets inledande alkemiska salong (beskriven här i något mer poetiska ordalag), helgad urmodern och Månen. Salongen leddes av Katarina och Tommy, med musik av Björn.

Musikintro  – Debussy (tvärflöjt)

Förspelet till August Strindbergs Ett drömspel. I dialogen mellan Indra och Indras dotter beskrivs nedstigningen till människornas sfär, den tunga tredje världen där vårt opus i denna tid begynner. Dialogen ackompanjeras av musik.

Den bästa ej, förstås, men ej den sämsta, han heter Stoftet, rullar som de andra alla, och därför släktet stundom grips av yrsel, på gränsen mellan dårskap och förryckthet – Hav mod, mitt barn, det är en prövning endast.

Gabriels fall, där de lysande änglarna faller genom slöjorna in i materiens mörker.

Asmodeus välde utbreder sig, alla himmelska ljus släcks ut…

… de himmelska sfärernas musik hörs ej mer. Blott en förvanskad mänsklig klagostämma som ropar: se mig, hör mig, rädda mig, älska mig!

Den svarta ängeln inträder, ljusbärerskan. Hon vägleder in i bergets urdjup och uppmanar den fallna människan att aktivera sitt eget, inre, ljus.

Föredrag och bildvisning, om prima materia som den förkastade hörnstenen, uppå vilken templet måste byggas. Hågkomsten av fallet, det fall som skedde innan tidens begynnelse och som ständigt sker i vårt medvetande. Jordens musa, Thalia, som både är den som begynner och kröner verket.

Rening genom de kaldeiska riterna.

Åkallan av Månens krafter, änglar och medvetandesfär, enligt Hertig Carls 1700-tals riter.

Musik, Atalanta Fugiens #30.

Föredrag och bildvisning, om Månen (Luna) i alkemin.

Inbjudan av Clio, månens musa. Clio är retorikens, hjältediktens och historieskrivningens beskyddarina. Genom att känna sin historia, den allmänna och den unika, kan månmedvetandets polariteter transcenderas.

Uppstigande genom månens sfär, och etablerandet av grunden till det olympiska tornet.

Clios sång till mångudinnan.

Elixir, konsekrering och intagande för alla deltagare.

Stort tack till alla som kom och deltog i salongen!

Husalkemisten 2012-03-15

Clio - historikens och retorikens musa

Solen och månen i förening

Dagens fullmåne på internationellla kvinnodagen i kombination med de starkaste solvindarna på många år kan ge upphov till eller ge kraft åt ett medvetande i oss människor som i alkemin ses som det hermafroditiska barnet. När den fullbordade måndrottningen förenar sig med den starkt lysande solen föds det tredje som en förenande arketyp. Hermafroditen är likt Merkurius vår andliga och transformativa potential och denne ger sig ofta tillkänna som en stark längtan efter något mer och större än det trivialt världsliga livet. Människan upplever en längtan bort från det som binder själen i materian och känner en stark längtan efter enhet och kärlek. Genom Merkurius blir man varse sitt kall och känner dragningen till att åter vara det som man i begynnelsen en gång var – förenad med Det enda. Denna längtan blir den röda tråd som för människan vidare i magnum opus. Hermafroditens födelse tillåter merkurius-energins medvetna aktivering och på sikt eros/filius macrocosmis födelse som är den skapande kärleken i det gudomliga barnet. Så med dagens starka mån och sol energier så är det bara att passa på och förena dem så gott det går så att Merkurius förenande kraft kan verka inom och utom oss.

 

Välkomna sedan på Alkemiska Akademins Merkurius-salong den 20 mars på Gotlandsgatan 74 kl 19-21.

 Tempelprästinnan 2012-03-08

 

 

 

Traditionalism och förnyelse

Som alkemist är det lätt att bortse från förnyelsens vindar. Både gamla arkaiska texter och beprövade metoder och material är, som regel, så mycket mer tacksamma att djupstudera och arbeta med än de många postmodernistiska tolkningar och dubiösa vanföreställningar som blott synes erbjuda simpla snabblösningar. En inte helt ”modern” inställning, förvisso, men så söker ju alkemisten sig tillbaka till tidens upprinnelse, genom den philosophia perennia som likt Ariadnes tråd förbinder mystikens dåtid, nutid och framtid.

Likväl har nu undertecknad fallit för frestelsen att omfamna det moderna livet. Jag sitter i natten och stirrar frågandes på mitt ”nya barn”, med känslor såsom glädje, upprymdhet, bävan och förundran. Så, vad är det då för något som fått mig på fall? Jo, en sprillans ny albedofärgad galax, även känd som samsung galaxy s2. Dvs en smartphone. Känner mig dock allt annat än smart, när jag gång på gång har varit nödgad att fråga min dotter om hur jag ska göra, och vilka appar man tydligen inte kan klara sig utan. Och undrar vad den senaste magiska operationen (att göra någonting jag aldrig gjort tidigare, varje dag, under en filosofisk månad) skulle vara bra för…

Men med detta sagt är jag övertygad om att jag inom en väldigt snar framtid inte kommer kunna minnas hur livet kunde gestalta sig utan detta ”livsviktiga” redskap. Naturligtvis i förhoppningen att både kropp, själ och ande kommer kunna nyttja de många möjligheter som verkar erbjudas… och i väntan på Godot kanske det även blir en wordfeud (som dottern snabbt introducerade mig för). Ack ja, vilka lyxproblem för en modern alkemist…

/Husalkemisten 2012-03-03

Ny bok om inre alkemi

Det är med stor glädje vi tillkännager att en ny bok om inre alkemi har sett dagens ljus…

Den första deluxutgåvan är reserverad för våra kursdeltagare, men nästa utgåva kommer att spridas även utanför Akademins ramar.

/Husalkemisten 2012-03-02