Archive for maj, 2010

Resa in i Maria Magdalenas och den alkemiska graalens hemligheter

Maria Magdalena i Rennes le Chateau

Nyligen hemkommen från den undergörande resan i Maria Magdalenas fotspår genom katarernas sydfrankrike, är husalkemisten fulladdad med inspiration och härliga minnen. Som exempelvis när vår underbara grupp först lät sig hänföras av vattenflödet vid kärlekens fontän – Fontaine dámour – utanför Rennes les bains där de gamla begränsningarna milt och varsamt löste upp, för att sedan bege oss iväg på ett smått äventyrligt sökande efter Isis tron.

En glad grupp på Isis tron

Väl framme vid vårt mål gjorde vi en gruppceremoni på Isis tron, även benämnd som Djävulens tron, med åkallan av Dundret – det perfekta medvetandet. Flera av oss hade kunnat sitta kvar på tronen i många timmar… Kraften i platsen i kombination med denna makalösa text som brukar få ge röst åt såväl Isis som hennes efterföljare Maria Magdalena, gjorde detta till en utmärkt invigning in i dundrets medvetande. I Dundret utbrister gudinnan: ”För jag är den första och den sista. Jag är den ärade och den försmådda. Jag är horan och den heliga. Jag är hustrun och oskulden… För jag är kunskap och okunskap. Jag är skam och djärvhet. Jag är skamlös; Jag är skamsen. Jag är styrka och jag är rädsla. Jag är krig och fred… Jag är den som är vanärad och den största.” Texten har ofta fått ge röst åt det paradoxala i Maria Magdalenas uppenbarelse. En förening av motsatserna är också den bild som ofta används för att beskriva gudomens paradoxala och ogripbara väsen. Hos Maria Magdalena visar sig föreningen av ljus och mörker även i färgen på hennes hår. Rött förenar ljus och mörker och associeras med passion och lidelse samtidigt som det är färgen på den högsta andliga utvecklingsfasen kallad rubedo inom alkemin. Men ett dualistiskt samhälle har svårt att ta till sig en holistisk människa och således är hon den högsta för några och den lägsta för andra. Således är det föga anmärkningsvärt att stentronen (från druidisk tid) även blivit känd som Djävulens tron. Maria Magdalena är sig själv oavsett om det väcker andra människors gillande eller ogillande och det gör henne och hennes anhängare svåra att korrumpera och därmed svåra att styra för Makten.

Paradoxen hos Maria Magdalena möter vi också i gudinnan Venus, vars energi genomsyrar det magiska lanskapet kring Rennes le Chateau där vi bodde på det härliga retreatet Les Labadous.

Les Labadous

Lanskapet bildar ett naturligt pentagram genom de olika bergstopparna och Rennes röda jord (den alkemiska Adamsjorden) liksom vibrerar av Venusgudinnans värme.

Pentagrammet runt Rennes le Chateau

Maria Magdalenas venusaspekt är säkerligen en av orsakerna till att hon så starkt har hotat Makten. För som vi kanske minns från grekisk mytologi, så är det kärleksgudinnan Venus som kan tämja den extremt krigiske och manlige guden Mars. Kärleksgudinnor är inte att underskatta för hon gör kärlekskranka män av krigsherrar och får hierarkier och makfullkomliga strukturer att falla samman av kärlekens enande eld. Maria Magdalenas tradition bygger en kärlekens kyrka i kontrast till mer dogmatisk kristendoms helgande av en döende Jesus. Kärlekens kyrka kan likt Venusgudinnans kraft, totalt slå ut hierarkier och icke organiska strukturer för ”störst av allt är kärleken” som det också står i Bibeln.

Botticelli - Venus & Mars

Maria Magdalena som den Venusgudinna hon är, fäller dogmatiska hierarkier och genom att hon inte går att korrumpera blir hon hotande för krafter som söker styra och manipulera. Så farlig att hennes egentliga roll i Kristusmysterierna har mörklagts under tvåtusen år. Så farliga att stora starka män velat och kanske vill än i dag döda henne och hennes anhängare inte bara bildligt utan rent bokstavligt?

Denna utrotning av heretiker som anammat kärlekens kyrka pågick fram till år 1244 då den kulminerade med att det sista katarfästet i Montsegur intogs med en stor massaker på alla som vägrade avsvära sig sin tro. Som ett sista ställningstagande valde en stor skara av de belägrade att undergå katarernas consolamentumceremoni, som gjorde dem till perfecti, för att därefter vandra in i den förtärande elden. Sorgligast av allt var att denna motsättning mellan gnostikernas ”söner och döttrar av ljuset” och de kyrkomän som förordade en ”dyrkan av en död man” gjorde att den från början världsbejakande gnosticismen hos exempelvis Valentinus och den feminina visdomsläran hos Maria Magdalena med tiden kom att få en allt mer världsföraktande sida. Det resulterade i sträng askes och påbud mot kroppens förening i en livsbejakande sexualitet och framförallt ett påbud om att inte föda ner nya barn till världen. Maria Magdalenas anhängare som tidigare hade lade stort fokus på gudens och gudinnans förening inte bara i själ och ande utan också i kroppen, och som i alkemin omtalas som det gula bröllopet eller coniunctio corporale, såg i denna världen endast ondska och lidande och i stället för att vända sig mot korruptionen som rör vårt mänskliga sinne, kom förnekelsen hos dualistiska gnostiker att röra materian och kroppen i sig. ”Fasthållande vid er korrupta natur är det som binder er i materian och till illusion och lidande” säger Jesus i Marias evangelium, vilket tydliggör att problematiken inte rör materian i sig utan den mänskliga naturen.


Utmaningen i att som människa kunna behärska materians villkor utan att fastna i negativt sinnelag stod vi inför på vår Frankrikeresa när hela gruppen skulle bestiga graalsberget Montsegur. Det var snö upp till knäna på sina ställen men med den heliga uppstigningen som motivationsbild så gick det förvånande smidigt! Väl uppe i graalsslottet i ovan genomförde vi en ceremoni där vi firade det vita bröllopet mellan själ och ande, mellan gud och gudinna och mellan gudomligt och mänskligt, allt medan solen sken in i våra upplyfta själar och vidöppna hjärtan. Gudomligt!

De nästföljande dagarna påbörjade vi arbetet med alkemins gula bröllop där den förenade själsanden ska stiga ner likt vi gjorde från Montsegur, för att återförenas med kroppen/materian. Bättre plats än Rennes le Chateau kan man inte tänka sig för den processen, även om vi uppskattade Carcasonnes servärdheter och en stunds vila i solen.

Rennes är en riktig venusport där gudinnan uppenbarar sig i sin mest livsbejakande aspekt och när vi arbetade med det gula bröllopet var denna alkemiska profetissa i allra högsta grad närvarande och synnerligen uppenbarad både i lanskapet och i kyrkan som bär hennes namn.

Rennes le Chateaus kyrka

Den mytomspunne prästen Saunire, som restaurerade kyrkan i Rennes le Chateau som sitt livsverk (och gett direkt upphov till Da Vinci-kodens framgångar), har sannerligen gjort helgedomen till en plats där den som söker även kan finna. Nya rön påvisar att han var både frimurare och martinist, och det är således inte anmärkningsvärt att kyrkan är full av kristenesoterisk symbolik. Mycket av detta går att läsa om på olika hemsidor och i böcker, men jag vill kort ta upp två saker här, där åtminstone den andra är något jag inte sett nämnas tidigare.

Finns graalen i Maria Magdalenas kyrka? Ja, det finns åtminstone en stor anspelning på den. Det finns ett antal statyer utplacerade i kyrkan, som vid närmare anblick verkar ha flera budskap (så mycket har tidigare sagts om Asmodeus som möter besökaren, att vi lämnar den utanför denna redogörelse).

Tittar vi på statyerna av St Germaine, St Roch, St Antoine de Padoue, St Antoine och St Lukas (på pulpeten) märker vi att de både bildar ordet graal och ett stort M. I dess mitt blickar ingen mindre än Maria Magdalena ned på oss (se inledningsbilden). En vacker anspelning både på graalen och vad som fyller den…

I öster bakom altaret möter oss både Josef och Maria, bägge hållandes varsitt Jesusbarn. Detta har givit upphov till en mängd teorier i enlighet med gnostiska och katartraditioner, men även Steiner behandlade detta, om två gudomliga barn. Dock uppenbarade statyerna en ny insikt i relation till Sauniers koppling till hemliga ordenssällskap under vår resa, som förvisso kanske är mest kuriosa för frimurare. I fönstret ovanför altaret ser vi Maria Magdalena tvätta Jesu fötter, som utifrån alkemisk symbolik gestaltar Marias vattenbad, Balneum Mariae. Läser vi då begynnelsebokstäverna i statyerna och fönstret får vi Josef, Balneum Mariae och Maria (Jesu moder), IBM, som anspelar starkt till både frimurare- och tempelriddartraditionen.

Tour Magdala

Tour Magdala, döpt efter Maria Magdalena, vars egendomliga torn förenar den överjordiska solen med den underjordiska solen är sannerligen en kraftplats. Den dag vi fullständigt inser att ”det som är nedan är likt det som är ovan och det som är ovan är likt det som är nedan … så utförs det endas mirakler”, som det står i den alkemiska Smaragdtavlan, då, när dessa motsatser förenas, kan jorden fira det röda alkemiska bröllopet, för alla ting har då färdats från detta enda och genom transformation återkommit och blivit till det enda.

I Tour Magdala kunde vi riktigt erfara Smaragdtavlans beskrivning av hur ”det stiger upp från jorden och sänker sig åter från himlen, och erhåller styrkan från höga ting ovan och låga ting nedan. På så sätt ges du universums fulla prakt och allt dunkelt flyr från dig.” Vi var många i gruppen som upplevde det som att befinna sig i ”stormens öga” där ”allt gammalt blåstes bort från oss” och vi befann oss i centrum av oss själva, i det skinande hjärtat eller det som också brukar omtalas som en upplevelse av den heliga graalens medvetande. Det upplysta hjärtat är närvarande på flera ställen i Rennes le Chateau som exempelvis på Prästens Sauniers vackra utomhusaltare vid Villa Betania, döpt efter Maria Magdalenas födelseort.

Med bilderna av det upplysta hjärtat sätter husalkemistens punkt för den här reserapporten men hälsar alla välkomna att följa med på nästa års alkemiska resa då vi återvänder till den heliga alkemiska graalens sydfrankrike.

/Husalkemisten 2010-05-27

Aktuellt
  • Lör 24/11/2018: Alkemiutbildning helg 4
WPEC is proudly sponsored by
True Media Concepts
Nyhetsbrev
Visdomsord
“Öka elden med eldens kraft
Så blir jorden till vattnets saft,
Och Solen och Månen båda avlider,
Föds tvåfaldigt pånytt genom eld och framskrider,
Då vatten, eld, luft och jord
Skapar en röd fixerad jord.”
- Solens och månens hermafroditiska barn